”Kunskap och drift segrar öfver alla hinder” : Skapandet och cirkulerandet av kunskap i Finska Hushållningssällskapets insamlingar 1797–1833

Vid Finska Hushållningssällskapets grundande år 1797 betonades starkt behovet av att förbättra Finlands ekonomi genom upplysning om effektiva jordbruksmetoder. I enlighet med andra ekonomiska sällskap framhöll Finska Hushållningssällskapet att ändamålet krävde noggrann kartläggning av landet och samlande av upplysningar för att kunna känna till landets tillstånd och utforma nödvändiga insatser. I denna avhandling studeras Finska Hushållningssällskapets informationsinsamlingar under tiden 1797–1833. Fokuset ligger vid hur insamlingarna syftade till att skapa och sprida kunskap. Den huvudsakliga frågan som utreds är hur insamlingarna formades och förstods som ett led i skapandet och cirkulerandet av kunskap. För att besvara frågeställningarna används källmaterial bestående av sällskapets publikationer, protokoll, brev och cirkulär samt Åbo Tidningar. I läsandet av materialet ligger intresset speciellt vid att utläsa värderingar, föreställningar och diskurser kopplade till hur sällskapet uppfattade kunskap och vem som skulle ta del av kunskapen och delta i kunskapsprocesserna. I analysen används en kombination av kunskapshistoriska och arkivvetenskapliga angreppssätt. Det kunskapshistoriska perspektivet handlar om användandet av begreppet kunskapscirkulation, som innefattar tanken om att kunskap ständigt omformas då den befinner sig i rörelse. Kunskap ses som hybrid till sin natur och något som aldrig rör sig helt fritt eller linjärt. I avhandlingen ses hushållningssällskapet som en kunskapsarena – en plattform som möjliggjorde och satte gränser för en viss typ av kunskapscirkulation. Från det arkivvetenskapliga forskningsfältet används ett postmodernt perspektiv som framhåller att meningsskapandet kring handlingar är en ständigt pågående process. Utgångspunkten är att skapandet av kunskap utifrån arkivhandlingar formas av de urval och filtreringar som gjorts av arkivet i arkiveringsprocesserna. Till avhandlingens slutsatser hör att insamlingarna förstods som patriotiska projekt där deltagarna skulle arbeta för det allmännas bästa. Insamlingarna formades från efterlysningar av allmän, heltäckande insamling till mer preciserad och vetenskaplig sådan. Utvecklingen sammanfaller med sällskapets kunskapssyn, som fick en alltmer vetenskaplig prägel under tidsperioden. Sällskapet förespråkade nyttig kunskap som definierades i motsatsförhållande till allmogens traditionsbundna vanor. Kunskapsskapandet var exkluderande gentemot allmogen: kunskap ansågs bäst både skapas och spridas av ståndspersoner. Sällskapet eftersträvade en landstäckande spridning av kunskap bland allmogen genom anpassad kunskap för målgruppen. Kunskapen cirkulerade i en begränsad krets genom sällskapets publikationer, men genom muntlig kunskapsförmedling i lokalsamhällena kunde kunskap sättas i rörelse på bredare front